Jag har lite svårt med tidsperspektiven när jag flyger. Ja, jag har svårt för flyg över huvud taget men just att man förflyttar sig så snabbt när man flyger förvirrar mig. Kl 22 lokal tid sitter vi utan för hotellet i 30 graders värme och väntar på bussen som ska ta oss till flygplatsen. Kl 04.30 jar vi landat på Sturup, fått våra väskor och är på väg till bilen. Redan då känns allt som en dröm. Hände det verkligen? Var vi på Kreta? Nyss var vi där men det känns som en hel evighet sen.
I början var Leia lite avvaktande när det gällde att bada. Hon höll sig där det var grunt och var skeptisk till saltvatten. Allteftersom dagarna gick blev hon modigare och modigare och sista veckan var hon helt vild. Havet var kul när vågorna var lagom stora och poolen var kul att dyka i eftersom hon inte gillar att få saltvatten i munnen och ögonen. Sista dagarna hoppade hon från bassängkanten på 1,60 djup utan ärmpuffar och kravlade sen själv upp och hoppade om och om igen. Nej, än kan hon inte simma men vad gör väl det? Hoppa från kanten går ju bra i alla fall och simma under vattnet likaså!
Leia älskar vågor!
Stranden i skymningsljus
Jag och Leia i poolen
Älskade medelhav
Ledningsdragning á la Grekland
